Glutenintolerans

Glutenintolerans innebär att du inte tål proteinet gluten som finns bland annat i vete, råg och korn. Gluten gör att tunntarmen blir inflammerad och inte kan ta upp näring som den ska. De vanligaste symtomen vid obehandlad glutenintolerans är diarré, gaser i magen, trötthet och att gå ner i vikt, men symtomen kan variera mycket. Glutenintolerans varar hela livet, men besvären går oftast över när du äter mat utan gluten.

Ett annat ord för glutenintolerans är celiaki. Man kan bli glutenintolerant både som barn och som vuxen. Den här texten vänder sig till dig som är vuxen.

Symtom på glutenintolerans

De vanligaste symtomen på obehandlad glutenintolerans är att du får ett eller flera symtom, till exempel att du

  1. har diarréer, gaser och är bubblig i magen
  2. känner dig trött och nedstämd
  3. går ner i vikt
  4. har ont i skelettet, det kan kännas som att du har värk i och blir öm över revbenen
  5. har blåsor i munnen
  6. kräks och mår illa
  7. har blåsor på huden
  8. kan ha svårt att få barn

 

Vilka symtom man får och hur kraftiga de är kan skilja sig från person till person. Symtomen kan också ändras med åldern.

Diarré och mag-tarmbesvär
Det är vanligt att ha mag-tarmbesvär vid obehandlad glutenintolerans, till exempel diarréer som inte går över och förstoppning. Många vuxna med glutenintolerans har haft mer eller mindre långa perioder med diarré, som en gång börjat som en maginfluensa.

Att ha mag-tarmbesvär och gaser i magen behöver inte bero på glutenintolerans, utan kan vara symtom på så kallad känslig tarm, kolon irritabile. Ett annat namn för känslig tarm är IBS, irritable bowel syndrome.

Om du har blod i avföringen är det inte ett tecken på glutenintolerans. Har du blod i avföringen ska du söka vård och bli undersökt eftersom det kan vara symtom på en annan tarmsjukdom.

Trötthet och nedstämdhet
Du kan känna dig trött och kraftlös i kroppen, till exempel när du anstränger dig eller tränar. Du kan också känna en allmän uppgivenhet som kan påminna om depression. Orsaken är för det mesta blod- och vitaminbrist, exempelvis blodbrist på grund av järnbrist eller blodbrist på grund av brist på vitaminerna B12 och folsyra.

Gå ner i vikt
Du kan gå ner i vikt, men det är ovanligt att gå ner mycket i vikt och bli mager. Du kan också kräkas ibland. Att gå ner i vikt beror på den tarmskada som orsakas av gluten, men kan även bero på att du kanske mår illa och inte har någon aptit.

Värk i skelettet
Glutenintolerans kan leda till benskörhet, det vill säga att skelettet blir skörare. Du kan då få ont i skelettet, men benskörhet behöver inte ge några symtom. Risken att du bryter ett ben på grund av benskörheten är liten. Ett annat namn på benskörhet är osteoporos.

Blåsor i munnen
Du kan ha haft perioder med blåsor i munnen och att det svider på tungan.

Blåsor på huden, hudceliaki
Det finns en hudsjukdom som kallas hudceliaki. Vid hudceliaki får du hudblåsor som kliar på armbågar, underarmar och kring stjärten. Du behöver inte ha tydliga mag-tarmbesvär vid hudceliaki. Hudceliaki brukar förkortas till DH, efter det latinska namnet dermatitis herpetiformis.

Svårt att få barn
Vid obehandlad glutenintolerans kan du ha svårt att få biologiska barn, så kallad infertilitet. Det gäller både kvinnor och män.

Kan förekomma vid andra sjukdomar
Det är större risk att du har glutenintolerans om du samtidigt har en annan sjukdom, till exempel:

  • diabetes, typ 1
  • sköldkörtelsjukdomar, både hypertyreos och hypotyreos
  • en del kroniska leversjukdomar

 

Det är också vanligare att ha glutenintolerans vid Downs syndrom och Sjögrens syndrom.

Olämpligt att på egen hand äta mat utan gluten
Många tycker att de har symtom som tyder på glutenintolerans och vill pröva att äta mat utan gluten för att må bättre. Men det är ingen bra lösning. Om du har glutenintolerans och slutar äta gluten på egen hand, utan att först ha blivit undersökt av läkare, kommer det att ta längre tid att få diagnos och därmed behandling och kostrådgivning.

När ska jag söka vård?

Om du tror att du har glutenintolerans ska du kontakta en vårdcentral.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Viktigt att förstå informationen
Det är viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen för att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt till tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Behandling

Behandling av glutenintolerans består av att äta mat som är helt fri från gluten. Glutenintolerans går inte över, utan du behöver äta glutenfri mat resten av livet. Gluten finns i mat som innehåller

  • vete
  • råg
  • korn
  • spelt, även kallat dinkel
  • kamut
  • rågvete, som är en korsning av vete och råg.

När du får diagnosen glutenintolerans får du oftast träffa en dietist, en person som är specialiserad på kost. Dietisten går igenom vilken mat du kan äta och vad du ska undvika. Det är viktigt att du får bra information tidigt i behandlingen. Ju mer du vet om glutenintolerans och vad du får äta, desto lättare blir det att undvika gluten och laga glutenfri mat.

Vad kan jag äta?
Exempel på mat som är helt fritt från gluten och som du kan äta är

  • mjölk, ost och ägg
  • kött och fisk
  • grönsaker, rotfrukter, potatis, frukt och bär.

Det finns glutenfritt bröd att köpa, liksom glutenfri brödmix som du blandar med vatten, om du vill baka eget bröd. Många som har glutenintolerans bakar eget bröd av glutenfritt mjöl och prövar sig fram till egna recept.

De flesta barn och vuxna med glutenintolerans kan äta havre. Det är då viktigt att välja ren havre och havreprodukter. De är garanterat helt fria från gluten och får märkas med texten Glutenfritt och med symbolen Det överkorsade axet. Symbolen Det överkorsade axet

Det överkorsade axet

Symbolen Det överkorsade axet visar att produkten innehåller inget eller mycket lite gluten, och kan ätas av personer med glutenintolerans. Koden under symbolen visar att produkten blivit kontrollerad av Svenska Celiakiförbundet.

Havre i sig är glutenfri, men vanliga havreprodukter som säljs i livsmedelsaffärer kan innehålla gluten som råkat blandas i vid skörden eller vid tillverkningen. Dessa havregryn och havreprodukter får inte märkas med symbolen Det överkorsade axet. Gluten kan finnas i läkemedelstabletter, men det rör sig om små mängder som inte innebär någon hälsorisk för de flesta personer med glutenintolerans.

Gluten kan finnas i läkemedelstabletter, men det rör sig om små mängder som inte innebär någon hälsorisk för de flesta personer med glutenintolerans.

Fibrer och vitaminer
Ät frukt och grönsaker varje dag, gärna tillsammans med annan fiberrik mat. Det kan annars vara svårt att få i sig tillräckligt med vitaminer och fibrer. Ta även extra B-vitaminer eftersom forskning har visat att vuxna som ätit glutenfri mat i många år kände sig allmänt bättre och piggare av att varje dag i sex månader äta B-vitaminerna folsyra, vitamin B12 och vitamin B6.

Vad ska jag undvika?
En stor mängd så kallade hel- och halvfabrikat innehåller gluten, mest i form av vetemjöl. Läs alltid innehållsförteckningen noggrant på sådana produkter, det måste alltid framgå om produkten innehåller vete eller andra spannmål som innehåller gluten. Om du är tveksam bör du inte köpa eller äta produkten.

Om du råkar äta gluten
Om du av misstag råkar äta mat som innehåller gluten uppstår en tillfällig inflammation i tarmen. Du kan då få mag-tarmbesvär, men det innebär inga hälsorisker på lång sikt att få i sig gluten vid enstaka tillfällen.

Får du i dig gluten regelbundet kommer dina gamla symtom så småningom tillbaka. Du kan dessutom få nya symtom och risken för benskörhet ökar. Yngre personer kan även få svårt att få barn.

Efterkontroller
När du har fått diagnosen glutenintolerans kommer du att följas upp vid en efterkontroll. Då pratar du och läkaren om hur du mår och hur det går att äta glutenfri kost. Läkaren kommer också att undersöka dig och du får lämna blodprov.

Oftast sker efterkontrollerna på vårdcentralen, men du kan även följas upp på sjukhus sex till tolv månader efter att du fått din diagnos.

Vad är glutenintolerans?

Glutenintolerans innebär att du inte tål proteinet gluten som finns bland annat i vete, råg och korn.

Viss ärftlighet
Det är inte klarlagt varför en del får glutenintolerans, men ärftlighet är en viktig orsak. En av tio personer som är nära släkt med en person med glutenintolerans får också glutenintolerans. Det är däremot okänt vad det är som utlöser glutenintolerans. Det finns teorier om att glutenintolerans kan uppstå som en följd av exempelvis en magsäcksoperation eller av en vanlig virusinfektion.

En till två av hundra svenskar har glutenintolerans och det är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män.

Inte spannmålsallergi
Glutenintolerans är inte en allergi och ska inte blandas ihop med spannmålsallergi.Spannmålsallergi förekommer hos barn och växer vanligtvis bort. Därför är spannmålsallergi ovanligt hos vuxna.

Spannmålsallergi innebär att man är allergisk mot ett eller flera sädesslag, det vill säga vete, korn, havre, råg och rågvete, majs, ris och hirs. Har en person spannmålsallergi reagerar hen ofta direkt med tydliga symtom, till exempel att svullna upp i ansiktet.

Vad händer i kroppen vid glutenintolerans?

s_glutenint

Om du har glutenintolerans och äter mat som innehåller gluten minskar tarmluddet i höjd (2) och tarmen blir sedan helt slät (3). Det leder till att tunntarmens yta för att suga upp näring minskar och att näringsämnen som finns i kroppen börjar läcka ut i tarmen i större utsträckning. Glutenskadan är störst i den delen av tunntarmen där bland annat järn och kalk tas upp. Ju mer gluten du äter, desto mer skadas tunntarmen.

Tunntarmen är en del av kroppens matsmältningsorgan. Om du har glutenintolerans och äter mat med gluten i aktiveras kroppens immunförsvar mot det gluten som finns i tarmen. Det leder till att slemhinnan i tunntarmen blir inflammerad och att tarmluddet förstörs. Tarmluddet finns på tarmens insida och suger upp näring från maten. När tarmluddet försvinner får kroppen allt svårare att ta upp och behålla de näringsämnen som finns i maten.

Det är framför allt den första delen av tunntarmen, där bland annat järn och kalk tas upp, som blir inflammerad. Den skadade tarmen påverkar även andra organ som är viktiga för matsmältningen. Att tarmluddet förstörs kan också leda till att du får en tillfällig laktosintolerans, det vill säga att du kan få diarréer, gasbesvär och bli allmänt bubblig i magen när du dricker mjölk.

Oavsett vilka symtom du får av gluten så skadas tunntarmens slemhinna. Ju större mängder gluten du får i dig desto större blir skadorna på tarmen. Om du ofta får i dig gluten får tarmen aldrig möjlighet att läka.

Tarmen läker med glutenfri mat
När du börjar äta glutenfri mat läker tarmen, vanligtvis inom några månader. Ofta minskar symtomen redan innan tarmen har läkt.

Har du haft problem med diarré och förstoppning blir avföringen för det mesta bättre inom några dygn när du börjar äta glutenfri mat. Om du på grund av glutenintoleransen haft mag-tarmbesvär när du druckit mjölk kommer det att bli bättre när tarmen läker.

Har du har hudceliaki försvinner hudbesvären efter ungefär ett år. Vissa som har hudblåsor blir inte bättre trots att de äter mat utan gluten och måste därför få mediciner.

Glutenintolerans går inte över
Även om tunntarmen skadats av gluten behöver du inte få några uppenbara mag-tarmbesvär, och det kan ibland verka som att glutenintoleransen gått över. Men så är det inte, glutenintolerans är något man har hela livet.

Undersökningar och utredningar

När du ska utredas om du har glutenintolerans behöver du fortsätta äta mat med gluten fram till själva provtagningen, annars syns det inte i provsvaren om du har glutenintolerans. Det gäller både inför blodprov och inför tunntarmsbiopsi.

Blodprover
På vårdcentralen får du lämna blodprover som visar om du har vissa typer av antikroppar i blodet. Vid glutenintolerans bildas vanligen en viss typ av antikroppar i blodet, så kallade transglutaminasantikroppar. Visar provet att du har dessa antikroppar är det troligt att du har glutenintolerans.

Tunntarmsbiopsi
Du kan få genomgå en så kallad tunntarmsbiopsi som visar om du har glutenintolerans. Det är en undersökning som innebär att en läkare tar ett litet vävnadsprov av tunntarmens slemhinna. Slemhinnan analyseras sedan i mikroskop för att se om tarmluddet är skadat. Om tarmluddet är skadat har du glutenintolerans.

Tunntarmsbiopsin genomförs med gastroskopi. Vid gastroskopin för läkaren ner ett så kallat gastroskop, en böjlig slang genom munnen och matstrupen, ner till tunntarmen. Du får en remiss till tunntarmsbiopsin.

Efter undersökningarna
Du ska få reda på vem du ska kontakta, och när, för att ta del av svaren efter provtagningar och undersökningar. Du ska också få reda på vart du ska vända dig om du blir sämre.

Kan ta tid att få diagnos
Symtomen vid glutenintolerans kan variera mycket och skilja sig mellan personer. Det kan vara svårt att diagonsticera glutenintolerans, och även erfarna läkare kan missa att du har glutenintolerans. Du kan därför ha fått söka vård flera gånger på olika mottagningar innan du får diagosen glutenintolerans.

Många personer med oupptäckt glutenintolerans har även sökt vård hos läkare för trötthet under flera år. De kan då ha fått behandling för blodbrist med järn och vitaminer utan att glutenintoleransen har upptäckts.

Att leva med glutenintolerans

Många som får diagnosen glutenintolerans kan tycka att det är skönt att få reda på vad besvären beror på och att det finns behandling. Samtidigt kan det vara jobbigt att inse att man behöver äta glutenfri mat resten av livet. Att lägga om kosten kan innebära en omställning, men så småningom vänjer man sig och glutenfri kost kommer bli en naturlig del i vardagen.

Att få diagnosen glutenintolerans betyder inte att du aldrig mer får äta bröd, pasta, bakverk och pizza. Skillnaden är att du behöver välja glutenfria alternativ, eller laga maten från grunden med glutenfria produkter. Du behöver också läsa innehållsförteckningen när du köper matprodukter. Gluten kan finnas i matprodukter som man inte tror innehåller gluten, till exempel korv, olika pålägg och godis. Är du osäker om en produkt innehåller gluten är det bättre att inte köpa eller äta produkten.

Glutenintolerans är mer känt idag än tidigare, och det finns många glutenfria produkter i affären. Ofta kan kaféer och restauranger ordna glutenfria matalternativ, till exempel har många hamburgerkedjor glutenfritt bröd som du kan få istället för vanligt hamburgerbröd. Är du osäker kan du ringa och fråga innan besöket.

I början kan det vara svårt att lära sig laga glutenfri mat, men det finns särskilda kokböcker med recept på glutenfri mat. På olika hemsidor och bloggar kan du också hitta inspiration och recept.

Det finns inga medicinska risker att dela kök med någon som äter mat som innehåller gluten. Däremot ska du vara uppmärksam på om det finns smulor eller mjöl som innehåller gluten i exempelvis i en smörask eller på en skärbräda. Ta i sådana fall bort smulorna från smöret och torka av skärbrädan. Det finns inte heller några medicinska skäl att undvika att gå in i exempelvis bagerier eller restauranger som säljer mat med gluten.

När du ska resa utomlands
Glutenintolerans finns i alla länder, men kunskapen om sjukdomen varierar. Oftast är det inte särskilt svårt att hitta glutenfri mat på restauranger och kaféer utomlands, och i många länders matlagning används inte mjöl av vete, korn eller råg i matlagningen på samma sätt som i Sverige.

Märkningen av glutenfria produkter kan skilja sig från märkningen i Sverige. Fortsätt därför att läsa igenom innehållsförteckningen på matprodukter, i den mån det går.

På Svenska Celiakiförbundets hemsida hittar du informationskort på flera språk som kan vara bra att ha i plånboken när du reser utomlands. På informationskorten står det att du har glutenintolerans och att du inte kan äta produkter som innehåller gluten.

Råd till familj, närstående och vänner
Tala om för familj, närstående och vänner att du har glutenintolerans, vad du kan äta och vad du ska undvika. Förklara att det inte går att göra undantag lite då och då, eller “för en gångs skull”. På Svenska Celiakiungdomsförbundets hemsida, SCUF, finns fler tips till vänner och närstående som vill bjuda dig på mat.

Bidrag till merkostnaden
Glutenfri mat kostar mer. På Konsumentverkets hemsida kan du läsa hur mycket mer glutenfri mat kostar. I vissa landsting kan du få ekonomiskt stöd för att täcka den merkostnad som uppstår. Det ekonomiska stödet varierar mellan landstingen.

Patientföreningar
Du kan vända dig till Svenska Celiakiförbundet om du vill ha mer information om glutenintolerans. De har även länsföreningar och lokala föreningar där du kan få kontakt med andra personer som har glutenintolerans. Svenska Celiakiförbundet har ett ungdomsförbund, Svenska Celiakiungdomsförbundet, som bland annat ger föreläsningar och ordnar läger för barn och unga som har glutenintolerans.

Leave a Reply

Your email address will not be published.