Sammanfattning

Allmänt
Blodbrist som beror på att man har för lite järn i kroppen kallas järnbristanemi.

Kroppen behöver järn för att bilda röda blodkroppar. Brist på järn gör att det bildas för få röda blodkroppar och kroppen får inte tillräckligt med syre.

Järnbrist beror oftast på att man förlorat mycket blod till exempel vid kraftiga menstruationer, magsår och andra sjukdomar i tarmen eller en olycka där man förlorat mycket blod på kort tid.

Ibland har kroppen ett ökat behov av järn, till exempel i puberteten när man växer fort, om man är gravid eller ammar.

Med åldern försämras kroppens förmåga att ta till vara det järn man får i sig, därför är järnbrist vanligare hos äldre. Olika sjukdomar i tarmen kan också ge försämrat upptag av järn, däribland glutenintolerans.

Symtom
Om man har blodbrist kan man

• känna sig trött och orkeslös
• bli yr
• bli andfådd lättare
• få hjärtklappning
• få huvudvärk
• få öronsus.

Om blodbristen ökar långsamt under en längre tid anpassar sig kroppen och man kan ha lindriga besvär trots att blodbristen är kraftig.

Behandling
Järnbrist behandlas med medicin, i första hand järntabletter. Om man inte tål järntabletter kan man få dropp eller sprutor som innehåller järn.

Om man får järnbristanemi på grund av mensblödningar behöver man vanligtvis järntillskott och blodkontroller så länge menstruationerna finns kvar. De flesta andra med järnbristanemi blir av med blodbristen efter några veckors behandling. Om det är en sjukdom som ligger bakom blodbristen kan man behöva få annan behandling för den.

När ska man söka vård?
Om man misstänker att man har blodbrist kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Vad händer i kroppen?

Olika typer av blodbrist
Blodbrist, anemi, beror på att man har för få röda blodkroppar, för lite av blodets färgämne hemoglobin eller för lite av bådadera. Det kan i sin tur ha flera orsaker och delas in olika typer av blodbrist.

Brist på järn kan orsaka blodbrist
Blodbrist som beror på att man har för lite järn kallas järnbristanemi. Blodbristen gör att kroppen får mindre syre och hjärtat slår snabbare. Man blir trött och blek, ibland kan man även bli andfådd eller få yrsel, huvudvärk och öronsus.

Kroppen behöver järn
Kroppen behöver järn för att bilda hemoglobin (Hb). Hemoglobin är ett järnhaltigt ämne som ger blodet dess röda färg. Det finns i de röda blodkropparna och fångar upp och transporterar syre från lungorna ut till kroppens celler.

Järn är också viktigt för andra processer i kroppen, exempelvis för att bilda arvsmassa, DNA.

Kroppen har ett förråd av järn. Om man har blodbrist som beror på järnbrist har järnförrådet minskat så mycket att kroppen inte kan bilda så många röda blodkroppar som behövs.

Hur mycket järn behöver man?
Kvinnor som har menstruationer behöver mer järn än män. Enligt Livsmedelsverket är rekommenderat dagsbehov 15 milligram för kvinnor i fertil ålder, 9 milligram för kvinnor i icke-fertil ålder och 9 milligram för män. Behovet av järn är större i puberteten när man växer snabbt.

Om man äter en allsidig kost får man vanligen i sig tillräcklig mängd järn. Det finns mycket järn i kött, fisk, ägg, inälvsmat samt mat som är rik på blod, som till exempel blodpudding . Det finns även järn i fullkornsprodukter, potatis, spenat, bananer och persikor.

Gravida kvinnor behöver extra järn varje dag för att tillgodose både fostrets och sitt eget behov. Kroppen kan öka järnupptaget under graviditeten, men det räcker i allmänhet inte till. Därför bör gravida ta ett tillskott i form av järntabletter ungefär från graviditetsvecka 20. Om järnvärdet är som det ska vara efter förlossningen behöver kvinnor som ammar inget järntillskott.

Kroppen reglerar järnförrådet
Vanligtvis anpassar kroppen sitt järnförråd efter hur mycket som behövs. Järn tas upp från maten i tunntarmen och cellerna i tarmen reglerar hur mycket järn som ska tas upp.

När järnet har sugits upp i tarmen och kommit ut i blodet, fångas det upp av särskilda bärarproteiner och transporteras främst till benmärgen där de röda blodkropparna bildas. Järn lagras framför allt i levern, mjälten, benmärgen och även i hjärtat.

Så uppstår järnbristanemi
När blodvärdet har minskat på grund av järnbrist har man för det mesta haft brist på järn under en längre tid. Det kan även vara så att man till exempel har varit med om en olycka och förlorat mycket blod på kort tid.

När kroppen av någon anledning förlorar mer järn än vad som kan tas upp via tarmen, används först det järn som redan finns lagrat i kroppen. Det gör att bildningen av röda blodkroppar kan fortsätta som vanligt ett tag. Men om järnbristen fortsätter tillräckligt länge tar kroppens järnförråd slut och bildandet av röda blodkroppar försämras. Först blir de röda blodkropparna små och bleka. Sedan minskar antalet röda blodkroppar så att blodvärdet sjunker och man får järnbristanemi.

Orsaker till järnbristanemi
Blodbrist på grund av järnbrist orsakas av

• blodförluster
• att kroppen av någon anledning behöver mer järn än tidigare
• att man får i sig för lite järn
• att kroppen inte lika bra som tidigare kan ta upp det järn man får i sig.

Blodförluster
En vanlig orsak till järnbrist är blodförluster. Mensblödningar som gör att man förlorar mycket blod är den vanligaste orsaken till järnbrist hos kvinnor som har mens. Även om mensblödningarna inte är överdrivet stora kan man få järnbrist om ens kropp inte har så bra förmåga att ta upp järn eller om kosten inte innehåller tillräckligt mycket järn.

Hos män och hos kvinnor som inte menstruerar är inflammation, sår eller tumör i mag-tarmkanalen den vanligaste orsaken till järnbrist.

För lite järn i maten
Järnbrist på grund av lågt järninnehåll i maten är ovanligt i Sverige. De livsmedel som innehåller mest järn är kött, fisk, inälvsmat och blodrik mat, men järn finns även i vissa fullkornsprodukter, potatis, spenat, bananer och persikor. Vegetarianer, särskilt veganer, har anledning att vara noga med järntillförseln.

Försämrat upptag av järn i tarmen
Sjukdomar i tarmen kan göra att kroppens förmåga att ta upp järn försämras. Om man har glutenintolerans försämras både järnupptaget och upptaget av vitaminerna B12 och folsyra. Har man inflammatoriska tarmsjukdomar, som exempelvis Crohns sjukdom och ulcerös colit, är små blödningar i tarmen den vanligaste orsaken till järnbrist. Ett försämrat upptag av järn kan också spela in.

Hur vanlig är sjukdomen?
I västvärlden har mellan två och fem procent av befolkningen blodbrist. Av kvinnor som har menstruationer har ungefär fyra till åtta procent blodbrist som är orsakad av järnbrist.

Kvinnor som menstruerar får lättare järnbrist på grund av blodförlusterna. Även gravida kvinnor får sjukdomen oftare eftersom man då har ett större järnbehov.

Hos män och hos kvinnor som inte har menstruationer är blodbrist på grund av järnbrist ovanligt, om man inte haft någon blödning.

Järnbristanemi är vanligare hos äldre, dels beroende på att upptaget av järn är försämrat, dels på grund av att många av de sjukdomar som orsakar blodförlust och därmed järnbrist blir vanligare ju äldre man blir.

Spädbarn, särskilt för tidigt födda, och tonåringar som växer snabbt får också oftare järnbristanemi.

Vad ökar risken för järnbrist?
Vegetarianer som inte äter kött och fisk och personer som inte äter tillräckligt varierat har större risk att få järnbrist.

Om man har gått ner mycket i vikt, har dålig aptit, tarmproblem, blod i avföringen eller har gått igenom en magoperation löper man också större risk att få sjukdomen.

Vissa mediciner ökar också risken för sjukdomen. Värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra eller andra antiinflammatoriska medel, till exempel naproxen och ibuprofen kan irritera slemhinnorna i magsäcken och orsaka små och långvariga blödningar, som i sin tur kan orsaka järnbrist. Ibland kan antiinflammatoriska läkemedel även orsaka stora och allvarliga blödande magsår.

 

Symtom och diagnos

När blodvärdet sjunker blir man trött och orkeslös
Redan tidigt när man får järnbrist, innan blodvärdet har börjat sjunka, kan man bli trött och orkeslös.

Hur mycket besvär man får när blodvärdet sjunker beror på hur stor blodbristen är och hur snabbt den har uppstått. Det är varierar också starkt mellan olika personer hur mycket man känner av blodbrist. Om blodbristen utvecklas under lång tid anpassar sig kroppen, vilket gör att symtomen kan vara lindriga och svåra för läkaren att bedöma.

Typiskt för blodbrist är att man blir blek, trött och får sämre ork. Vid svårare blodbrist kan man dessutom få yrsel, huvudvärk, öronsus, hjärtklappning, och bli andfådd.

Om man får en akut blödning med större blodförluster kommer besvären omedelbart. Men oftast upptäcks blodbrist av en tillfällighet när man av någon anledning lämnar ett blodprov.

Det är viktigt att hitta orsaken till att man har järnbrist eftersom det kan vara det första symtomet på en allvarlig sjukdom.

Vart vänder man sig om man har besvär?
Vanligtvis vänder man sig till sin vårdcentral. Om man har någon sjukdom som kräver ytterligare utredning och behandling får man en remiss till en specialist.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.
Blodprover analyseras
Blodvärdet, Hb, kontrolleras enkelt genom ett blodprov. Vanligtvis har man blodbrist om blodvärdet ligger under 120 gram per liter för kvinnor och under 130 gram per liter för män. Dessa gränser gäller upp till ungefär 80 års ålder. Därefter är gränsen 115-120 gram per liter för både kvinnor och män.

Det finns också individuella skillnader. Ett par personer av hundra har ett blodvärde som ligger under dessa nivåer utan att de för den skull har blodbrist.

För att ytterligare kartlägga bakomliggande orsaker till ett lågt blodvärde får man även lämna ett blodprov så att de röda blodkropparnas och kroppens förråd av järn kan undersökas. Om blodprover visar att halten av järn i blodet är låg, samtidigt som också de röda blodkropparnas och kroppens förråd av järn är lågt, talar det för att blodbristen beror på järnbrist.

En mer fullständig undersökning av blodkropparna mäter förutom de röda blodkropparnas antal, storlek och hemoglobininnehåll även vita blodkroppar och blodplättar. Andelen nybildade röda blodkroppar, så kallade retikulocyter, är låg vid järnbristanemi men ökar snabbt när man får järntillskott – om inte någon annan brist samtidigt blockerar nybildningen av röda blodkroppar.

Läkaren ställer frågor och gör undersökningar
Läkaren frågar om vilka besvär man har, vilka matvanor man har och om man tar några mediciner. Läkaren frågar också exempelvis om det finns någon blodsjukdom i släkten. Kvinnor i fruktsam ålder får berätta hur ofta de har mens, hur mycket de blöder, om de har mellanblödningar eller har andra underlivsbesvär. Läkaren gör en noggrann allmän kroppsundersökning och undersöker ofta om lymfkörtlar och mjälte är förstorade.

Eftersom blödningar från mag-tarmkanalen är en vanlig orsak till järnbristanemi ingår ibland avföringsprov och undersökning av ändtarmen i utredningen. Ibland görs även en utredning med gastroskopi där magsäcken undersöks och koloskopi som är en undersökning av tjocktarmen.

Den fortsatta utredningen beror sedan på vad som har orsakat järnbristen och kan se ut på olika sätt.
Vård och behandling

Man bör få behandling direkt för järnbristanemi
Om man har blodbrist som beror på järnbrist bör man få behandling så snart som möjligt. Har man mycket låga blodvärden och svåra besvär får man blodtransfusion i det första skedet av behandlingen. Man får alltid blodtransfusion om blodbristen orsakar betydande hjärt- och lungbesvär eller påverkar blodcirkulationen.

Om man har måttliga eller inga besvär och är frisk för övrigt, behövs ofta ingen blodtransfusion även om man har mycket låga blodvärden.

Järntabletter eller järnsprutor
Det järn som finns i maten räcker inte för att tillräckligt snabbt återställa järnbalansen och blodvärdet när man har järnbrist. Därför behöver järnbrist behandlas med läkemedel. I första hand får man järntabletter. Om man inte tål tabletterna får man dropp eller sprutor som innehåller järn.

Järntabletter ger ofta mag-tarmbesvär i form av illamående, förstoppning eller diarré men det är viktigt att ändå försöka fortsätta med behandlingen. Illamåendet kan minska om man tar tabletterna på kvällen. Om man får stora besvär av den järndos som läkaren ordinerat, bör man tala om detta så att annan behandling kan övervägas.

Järntabletter ska alltid tas tillsammans med ett halvt glas vätska. Man ska inte ligga ner när man tar järntabletter. De kan vara farliga om man äter för många och ska förvaras så att barn inte kan få tag i dem.

Mat och mediciner
Även när man behandlas med järntabletter kan det vara bra att äta mer kött och inälvsmat. Däremot är det bra att undvika att dricka mjölk, te eller kaffe ihop med tabletterna eftersom dryckerna försvårar för kroppen att ta upp järnet.

En del mediciner försämrar också upptaget av järn. Exempel på sådana mediciner är vissa medel mot halsbränna och sura uppstötningar, så kallade antacida som exempelvis Novalucol, samt antibiotika som olika slags tetracyklin eller kinoloner.

Viktigt att förråden av järn är fyllda
Ibland kan man vara trött även när blodvärdet har blivit bra. Det brukar betyda att kroppens förråd av järn fortfarande inte är helt fyllda. Behandlingen bör därför fortsätta tills dess att järnförråden är fyllda. Detta kan kontrolleras med blodprov.

När man har fått behandling för det som orsakade den tillfälliga järnbristen så att blodvärdet är bra och järnförråden är fyllda, ska järnbehandlingen avbrytas eftersom för mycket järn kan göra att man blir sjuk.

Har man kronisk eller återkommande järnbrist, till exempel vid mens, är det däremot viktigt att fortsätta tillföra järn så att förråden hålls fyllda.

Hur kommer det att gå?
Det är oftast lätt att bota själva järnbristen. Men hur allvarligt tillståndet är beror på vad som har orsakat bristen.

Andra behandlingsmetoder
I livsmedelsbutiker och hälsokostbutiker finns flera preparat för behandling av järnbrist. Oftast innehåller inte dessa tillräckligt mycket av det järn som kroppen kan tillgodogöra sig. De ger ofta färre biverkningar än järntabletter, men har också sämre effekt, vilket beror på att mängden järn är mycket lägre. Därför kan de inte heller rekommenderas för behandling av järnbristanemi.