Mjölkstockning innebär att en eller flera mjölkgångar i bröstet täpps till så att mjölken inte kan komma ut. Den stockar sig. Det brukar kännas som en knöl eller förhårdnad i bröstet. Besvären kommer vanligtvis plötsligt och bara i det ena bröstet. Det brukar göra ont att amma. Ofta kan man själv få det att gå över, men ibland behöver man söka vård.

En mjölkstockning är en bröstinflammation eller en bröstinfektion.

Ett annat namn på mjölkstockning är mastit.

Symtom vid mjölkstockning

Om du har mjölkstockning är det vanligt med ett eller flera av dessa besvär:

• En eller flera knölar eller förhårdnader i bröstet.
• Svullet bröst.
• Ett avgränsat område på bröstet som gör ont eller är ömt.
• Det gör ont att amma.
• Bröstet blir rött och varmt.
• Feber, ibland med frossa.
• Ont i musklerna och ont i huvudet.
• Sprickor eller sår på bröstvårtan. Dessa kan vara nya eller ha funnits sedan tidigare.
• Bröstvårtan är klämd eller snedsugen efter amning.
• Små vita prickar på bröstvårtan.
• Besvären kommer vanligtvis plötsligt och ofta bara i det ena bröstet.

Mjölkstockning är ovanligt den första veckan efter förlossningen. Att få spända bröst då har inte med mjölkstockning att göra. Det är mjölkstas, något som är naturligt eftersom det samlas mer blod och lymfvätska i bröstens vävnader samtidigt som bröstmjölken bildas.

Mjölkstockning kan bero på att barnet har fel tag om bröstet
Mjölkstockning kan ha flera orsaker, här nämns några exempel:

• Oftast beror det på att barnet har fel tag om bröstet, så att bröstvårtan är klämd, att barnet ligger för långt från bröstet eller att barnet
• har ett för litet tag om bröstet.
• Långt uppehåll mellan amningarna.
• Amningen avbryts i förtid.
• Barnet kan inte suga lika aktivt som tidigare, hen kan till exempel vara sjuk.
• En åtsittande behå, eller att bröstet har kommit i kläm på något annat sätt.
• Stress, smärta, oro eller trötthet, vilket gör det svårt att släppa ifrån sig mjölk.
• Bakterier har kommit in i bröstet på grund av såriga bröstvårtor.
• Om barnet inte får suga när hen vill kan det göra risken större att det uppstår mjölkstockning.

 

Vad kan jag göra själv om jag har fått mjölkstockning?

Om du misstänker att du har fått mjölkstockning är det bra att:

• Fortsätta amma om det är möjligt, barnets sug är det bästa. Låt barnet suga oftare än vanligt på det bröst där du har besvär. Glöm inte bort att amma även det andra bröstet.
• Lägga barnet hud mot hud för att stimulera sök- och sugsignaler och för att hen ska gapa upp stort.
• Försöka se till att barnet har ett bra tag om bröstet så att hen kan suga effektivt, för att stimulera utdrivningsreflexen på rätt sätt. Det är bra att börja amma på det bröst där du har besvär, eftersom barnet suger mest aktivt i början och bröstet töms bättre.
• Först mjölka ur lite för hand, så att vårtgården blir mjukare. På så sätt kan barnet ha lättare att få ett bra tag.
• Pröva om det går lättare att få ut mjölken om barnet läggs i ett annat läge eller om du själv ändrar ställning, gärna med barnets haka placerad mot mjölkstockningen. Om det inte fungerar, växla barnets läge vid bröstet.
• Om det till exempel gör för ont att amma eller om trycket inte lättar trots att barnet suger, kan du mjölka ur för hand eller med pump.
• Stryka lätt med handflatan eller fingrarna över det hårda området och ut mot bröstvårtan när du ammar, pumpar eller handmjölkar.
• Det kan göra det lättare för mjölken att komma ut.
• Låta brösten vila helt om det är svårt att amma eller mjölka ur. Om det är möjligt är det bra att få ur så mycket mjölk så att det lättar trycket inne i bröstet.
• Vila och dricka, och se till att äta. Det är viktigt för att du ska må bra.
• Använda en rymlig behå som inte trycker på mjölkkörtlar och mjölkgångar.
• Det är lättare att få ut mjölken om du kan slappna av. Om du tycker att det känns skönt kan du värma bröstet med till exempel en varm handduk eller duscha varmt innan du ammar.

 

Även närhet, hudberöring och massage ger mer av hormonet oxytocin som gör att utdrivningen av bröstmjölken ökar, skapar lugn och minskar stressen. Du kan öka frisättningen av oxytocin genom att ha hud mot hudkontakt med barnet, och exempelvis få massage över axlarna eller hudberöring.

Ibland behövs antibiotika
Om det är en bakterieinfektion i bröstet kan du behöva behandling med antibiotika, som skrivs ut på recept av läkare.

Smärtstillande läkemedel och värme
Om du har ont kan du ta smärtstillande läkemedel som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren, eller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Alla smärtstillande medel går över i modersmjölken, men det finns inget som tyder på att de skadar barnet. Rekommendationerna gäller för ammande kvinnor till friska barn födda efter vecka 38. Annars bör du fråga om råd på BVC.

För en del kan akupunktur ge avslappning, lugn och smärtlindring. Du ska undvika akupunkter om du har en bröstinfektion.

Det kan vara skönt att ha värme på brösten. Du kan exempelvis ta på en kofta, en väst eller en varm sjal. För att hålla brösten varma utan att behöva ta på dig mer kläder kan du använda speciella inlägg, så kallade bröstvärmare, som finns att köpa bland annat på apotek.

När ska jag söka vård?

Har du problem med mjölkstockning, eller om det känns svårt och krångligt att amma kan du få råd, hjälp och stöd på BVC eller en amningsmottagning. Den första veckan efter barnets födsel kan du kontakta bb.

Du bör söka vård på BVC, en amningsmottagning eller en vårdcentral om du

• har försökt egenvårda din mjölkstockning i två dagar utan att besvären försvinner
• har mjölkstockning och känner dig hängig och sjuk
• tidigare har haft mjölkstockning
• har eller tidigare har haft såriga bröstvårtor upp mot en vecka
• har mjölkstockning där bröstet är rött, svullet och varmt, och du har haft feber i två dygn
• är gravid och får mjölkstockning
• har fått mjölkstockning efter att ha slutat amma.

 

Du bör ringa 1177 om du samtidigt som mjölkstockning och feber har andra besvär som inte har med bröstet att göra. Det kan vara en annan infektion som behöver undersökas.

Det är ovanligt, men ibland kan en bröstinfektion utvecklas till en bröstböld som innehåller var. Om du får en bröstböld behöver du söka vård på en amningsmottagning eller en akutmottagning.

Om förhårdnaden eller knölen inte försvinner inom två månader bör du kontakta BVC, en amningsmottagning eller en vårdcentral.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.