Bröstböld vid amning

Ibland, men det är ovanligt, kan en bröstinfektion utvecklas till en bröstböld som innehåller var. Bölden är ofta hård och gör mycket ont. Besvären kommer oftast gradvis under en längre tid. Det är vanligast att få bröstböld i enbart ett bröst. Om du har besvär bör du söka vård på en amningsmottagning eller en akutmottagning.

Symtom vid bröstböld

När du får en bröstböld är det vanligt att ha ett eller flera av följande symtom:

  • Det infekterade stället är hårt. I början känns hela bröstet hårt och sedan blir det en mer avgränsad knöl.
  • Det gör mycket ont.
  • En rodnad eller gulgrå “skugga” syns på bröstet.
  • Bröstet är spänt, svullet och glansigt och huden fjällar.
  • Bröstvårtan är sned.
  • Det kommer mindre eller ingen mjölk alls.
  • Du känner dig sjuk, hängig och trött.
  • Om du får en böld är det vanligt att du har eller har haft sår eller sprickor på bröstvårtan.

Du kan ha feber, men oftast är febern inte så hög. Ibland är febern svängande. Kroppstemperaturen kan också vara som den brukar vara. Om du tidigare har haft feber så kan den ha sjunkit nu när varet i bröstet har kapslat in sig i bölden, och kroppen inte behöver reagera med feber.

Det är allra vanligast att få besvär i bara ett bröst.

När ska jag söka vård?

Du bör söka vård på en amningsmottagning eller en akutmottagning om du har något eller några av de besvär som nämns ovan.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Behandling av bröstböld

Det är olika hur lång tid det tar innan det blir bra. De flesta brukar bli bra efter en till två veckor och kan då oftast börja amma från bröstet igen.

Om läkaren misstänker att du har en bröstböld undersöks bröstet med ultraljud för att få veta hur stor och hur mogen bölden är. Ibland behövs behandling med antibiotika, och oftast behöver bölden tömmas på var. Det finns olika metoder beroende på hur stor bölden är.

Om bölden är mindre och behöver tömmas görs det genom att läkaren suger ut varet ur bölden med en spruta. Det kan kännas lite obehagligt. Du kan få lokalbedövning i form av bedövande salva där sticket görs. Tömningen av bölden tar oftast några minuter.

Om bölden är större läggs oftast en liten och mycket tunn plastslang, en så kallad pigtailkateter, i bölden. Du får lokalbedövning och sedan lägger läkaren in katetern där varet kan rinna ut. Katetern sitter kvar så att du kan skölja såret flera gånger per dag med koksalt. Den tas bort av läkare när bölden blivit tillräckligt liten eller har försvunnit.

Det är mycket ovanligt att det behövs en operation för att varet ska tömmas ut. Om det blir aktuellt sövs du med narkos. Läkaren lägger då in en liten slang av plast eller silikon där varet kan rinna ut, ett så kallat dränage. Dränaget brukar få sitta kvar någon eller några dagar.

Du kan fortsätta amma
Det går bra att fortsätta amma barnet om du orkar och vill. Om det gör för ont att amma på det bröst där du har besvär kan du under en tid amma bara på det andra bröstet.

Du kan också göra ett tillfälligt uppehåll för att sedan börja amma igen. Personalen på amningsmottagningen eller på BVC kan ge råd om hur du ska amma, mjölka eller pumpa ur och ge barnet mjölk under amningsuppehållet. Har du ett uppehåll bör du mjölka ur bröstet för hand eller med pump om det är möjligt, för att mjölkproduktionen inte ska stanna av. Fråga om råd och stöd när du ska börja amma igen.

Om man har en bröstböld brukar man få komma tillbaka för återbesök efter två till tre månader. Det kan ta upp till två månader innan bölden har försvunnit helt.

Smärtstillande läkemedel
Om du har ont kan du ta smärtstillande läkemedel som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren, eller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Alla smärtstillande medel går över i modersmjölken, men det finns inget som tyder på att de skadar barnet.

Läs mer om läkemedel och amning på Janusinfo. Där kan du skriva in ett läkemedel och få information om det är lämpligt att använda när du ammar.

Leave a Reply

Your email address will not be published.