En knöl i bröstet kan bero på många saker. Oftast är knölen ofarlig men ibland kan den bero på cancer. Därför ska du låta en läkare undersöka en ny knöl.
Brösten förändras hela livet eftersom de påverkas av kroppens hormoner. Det gör att brösten kan vara knöliga eller göra ont ibland, utan att det betyder att något är fel.
När ska jag söka vård?
Du ska se till att bli undersökt om du får en ny knöl i bröstet. Om du känner knölen precis före mens kan du vänta tills mensen är över och känna efter igen. Om knölen inte har försvunnit helt då, ska du kontakta vården.
Du kan kontakta en vårdcentral så att en läkare får undersöka dig och skriva en remiss, om det visar sig att du behöver göra fler undersökningar. Många sjukhus har också särskilda bröstmottagningar som du kan kontakta direkt utan remiss.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.
Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.
Vad kan jag göra själv?
Känn igenom brösten då och då. Om du lär dig hur de brukar kännas kan det bli lättare för dig att veta om något förändras, till exempel om du får en ny knöl.
Gå på mammografi varje gång du får en kallelse. Då kan du öka dina chanser att bli frisk, om det skulle visa sig att du har bröstcancer. Du får regelbundet erbjudande om att röntga brösten med mammografi när du är 40-74 år.
Så går undersökningarna till
Om du söker vård för en knöl i bröstet, känner läkaren igenom dina bröst med händerna. Läkaren känner också efter om du har svullna lymfkörtlar i armhålorna. Du får svara på frågor om symtom, sjukdomar och om sådant som kan ha med hormonernas påverkan på brösten att göra. Exempel på frågor kan vara:
- Hur länge har du känt knölen?
- Har du haft andra problem med brösten?
- Har någon i släkten haft bröstcancer eller äggstockscancer?
- Har du fött barn?
- Har du mens regelbundet?
- Använder du några mediciner eller hälsokostpreparat?
Mammografi och ultraljud
Efter läkarundersökningen röntgas båda brösten. En sådan undersökning kallas mammografi. Mammografiläkaren kan också vilja undersöka brösten med ultraljud för att bättre kunna bedöma hur bröstets vävnader ser ut.
Cell- eller vävnadsprov
Oftast behöver du också lämna ett cell- eller vävnadsprov. Läkaren tar provet genom en tunn nål som förs in i knölen. Provet skickas iväg till en patologläkare som undersöker det i mikroskop. Provtagningen kan verka obehaglig men brukar inte göra ont.
Undersökningarna visar om knölen är godartad
Undersökningarna hjälper läkaren att avgöra om knölen är en godartad förändring eller cancer. Hur lång tid det tar innan du får svar kan variera, men oftast finns svaret klart efter 3–5 dagar.
Ibland är resultatet oklart
Du kan behöva lämna ett nytt vävnadsprov om svaret på undersökningarna trots allt inte ger klara besked. Läkaren kan också föreslå att ni ska avvakta. Då får du komma tillbaka och undersöka förändringen igen när det har gått en tid. Ibland föreslår läkaren att du ska operera bort förändringen.
Fibroadenom
Brösten växer och ombildas oregelbundet. En del av bröstet kan växa snabbare än den omgivande vävnaden och då kan godartade bindvävsknölar bildas. Sådana knölar kallas fibroadenom och är den vanligaste orsaken till knöl i bröstet om du är yngre.
Behandling: Fibroadenom är ofarligt och inte någon sjukdom. Oftast behöver du ingen behandling och behöver inte göra några uppföljande kontroller. Du kan bli opererad om fibroadenomet är stort, växer eller gör ont.
Fibroadenomatos
Många har bröst som känns knöliga mer eller mindre hela tiden, men särskilt inför mensen då brösten också kan göra extra ont. Ofta känns vissa delar av bröstet mer knöliga, men det är svårt att känna någon enskild knöl tydligt. Om det är så för dig kan du ha fibroadenomatos. Det är oklart varför man har fibroadenomatos. Det kan bero på att bröstkörtelvävnaden reagerar extra mycket på kroppens egna könshormoner. Fibroadenomatos är en vanlig orsak om du har knöliga bröst och är mellan 30 och 45 år.
Behandling: Fibroadenomatos är ofarligt och inte någon sjukdom. Men det kan vara besvärligt om brösten gör ont. Fibroadenomatos kan också göra det extra svårt att själv upptäcka andra förändringar. Det är ingen idé att operera bort det knöliga området eftersom det är vanligt att hela bröstkörteln är påverkad. Tala med en läkare som får undersöka dig. Lär dig också hur brösten brukar kännas under menscykeln. Det kan göra att besvären känns lättare att leva med.
Det finns teorier om att drycker med koffein kan förvärra besvären, och motion lindra dem, men det är inte helt klarlagt. Besvären brukar avta efter klimakteriet.
Bröstcystor
En bröstcysta är en vätskefylld blåsa i bröstkörteln. Cystor är vanligast under åren omkring klimakteriet när bröstens körtlar och bindväv omvandlas till fett. Cystan kan göra ont om den växer fort. Små cystor försvinner oftast av sig själv.
Behandling: Läkaren suger ut vätskan genom en tunn nål. Det brukar inte göra ont. Ibland undersöks cellerna i vätskan i mikroskop. Ofta försvinner cystan helt när den har tömts, men ibland kan cystan komma tillbaka på samma ställe. Då ska du se till att bli undersökt på nytt.
Fettvävsnekros
Fettvävnad läker inte så bra om den har blivit skadad. Om du till exempel har fått ett slag på bröstet, kan små områden med skadade fettceller bli förkalkade och hårda. Det kallas fettvävsnekros. Ibland kan du känna fettvävsnekrosen som en knöl. Fettvävsnekros kan du också få om du har diabetes eller någon annan sjukdom som påverkar de små blodkärlen i fettväven.
Behandling: Fettvävsnekros är ofarligt. Om du har blivit undersökt av läkare och fått diagnosen fettvävsnekros behöver du ingen behandling.
Bröstböld om du ammar
Det är ovanligt att det bildas en bröstböld om du ammar och får mjölkstockning. Om det ändå händer kan det bero på att du samtidigt har sår eller sprickor på bröstvårtan och att det kommit in bakterier den vägen. Bröstböld kan bildas var som helst i bröstet. Den känns som en hård knöl och gör ont. Du kan få feber och känna dig sjuk.
Behandling: Om det finns var i bröstbölden behöver det tas bort. Då för läkaren in en nål i bröstbölden med hjälp av ultraljud. Ibland sätter läkaren in en liten, tunn, mjuk plastslang som varet får rinna ut genom under någon eller några dagar. Du kan också behöva antibiotika.
Bröstböld om du röker
Om du röker kan du också få bröstböld. Varför det är så är inte klarlagt. Bröstbölden sitter ofta vid kanten på vårtgården. Bröstbölden kan göra ont, och huden ovanför kan bli röd och varm. Däremot är det ovanligt att man får feber.
Behandling: Om det finns var i bröstbölden behöver det tas bort. Läkaren tömmer bröstbölden med en nål som förs in i bölden med hjälp av ultraljud. Efter sex till åtta veckor är det bra om du blir undersökt av läkare igen. Ibland får du i efterhand göra en mammografiundersökning för att läkaren ska bli helt säker på att det inte finns cancer i bröstet.
Minskad vikt förändrar brösten
Bröst innehåller mycket fett. Mängden fett minskar och brösten blir mindre om du går ner mycket i vikt. Då kan du upptäcka knölar. Det kan vara godartade knölar som du har haft länge men som du inte har märkt tidigare.
Bröstcancer
Bröstcancer förekommer i alla åldrar men är vanligare efter 40 års ålder. Ju äldre du är, desto större är risken att en ny knöl i bröstet kan vara cancer.
Behandling: Som regel behövs en operation där cancerknölen tas bort. Ibland räcker en mindre operation, andra gånger behöver hela bröstet tas bort. Efteråt kommer du att behöva fortsatt behandling. Om du får bröstet borttaget går det ofta att rekonstruera, om du vill det.
Vanligt att brösten förändras genom livet
Brösten kan förändras och kännas på olika sätt genom livet, utan att det är ett tecken på sjukdom:
- Tonåren: Brösten växer och utvecklas. Då kan de göra ont. Ibland kan du känna svullnad bakom bröstvårtan.
- Mens: Det är ganska vanligt att brösten blir knöliga på grund av hormonförändringar i samband med ägglossning och veckan innan mensen kommer. Det är också vanligt att brösten gör ont strax före mens. Oftast försvinner symtomen när mensen kommer.
- Graviditet: Bröstkörtlarna förbereder sig för att producera mjölk. Redan tidigt under graviditeten upplever många att brösten svullnar och gör ont.
- Amning: Brösten blir stora och spända när mjölken rinner till. Mjölkproduktionen styrs av hur mycket barnet suger och anpassas successivt till barnets behov. Om mjölkproduktionen kommer i otakt kan du få mjölkstockning.
- Vid klimakteriet: Åren före och omkring klimakteriet ersätts bröstkörtlarna av fett. Då kan brösten kännas mjukare än tidigare.
Män kan också ha knöl i bröstet
Det är vanligt att pojkar i puberteten får en svullnad som kan göra ont bakom bröstvårtan. Ibland kan det kännas mer i det ena bröstet än det andra. Det är också ganska vanligt att män i alla åldrar har en godartad förstoring av bröstkörteln. Vissa läkemedel kan också få bröstkörteln att svullna. Se till att bli undersökt om du upptäcker en knöl i bröstet, även om du är man. Det är ovanligt att män får bröstcancer, men det händer.
Recent Comments